Förskolans uppdrag

Barns individuella rättigheter stärks och året 1989 antogs FN-barnkonventionen om barns rättigheter. Från att ha varit ovanligt att gå på förskolan, har det nu blivit väldigt ovanligt och nästan avvikande att inte gå på förskola. Idag går drygt 90% av alla barn i åldrarna 1-5 år i förskolan.

1998 fick förskolan sin första läroplan och numera är förskolan en egen skolform. Dagens
förskollärare har en gedigen och lång universitetsutbildning (3,5 år). 

2010 reviderades läroplanen.

2012 infördes krav på lärarlegitimationen för att kunna fastanställa förskollärare. Syftet är att
höja statusen, att stärka förskollärarens roll och höja kvalitet i förskolan.

2016 reviderades läroplanen.

2018 skrivs läroplanen om och börjar gälla juli 2019.

Förskolan regleras i skollagen (2010:800) och har kommunen som tillsynsmyndighet. Det
finns en läroplan för förskolan (Lpfö-18) som är utformad i enlighet med skollagen och FN:s
barnkonvention. ​​ Läroplanen behandlar förskolans Värdegrund, Normer och värden,
Utveckling och lärande, Barns inflytande, Förskola och hem samt Samverkan med
förskoleklass, skola och fritidshem.

Uppdraget: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara
rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god
pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med
hemmet skall barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar
främjas.
 
Målen: Anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den önskade
kvalitetsutvecklingen i förskolan
 
Riktlinjer: Läroplanen anger förskolechefens ansvar men också, förskollärares ansvar för att
arbetet sker i enlighet med målen i läroplanen samt det ansvar som vilar på var och en i
arbetslaget i förskolan. Alla som arbetar i förskolan ska följa de normer och värden som anges

i förskolans läroplan och bidra till att förskolans uppdrag genomförs. ​ Alla ska visa respekt för
vår natur och miljö på förskolan och vi respekterar Allemansrätten ​
 
För att barnen ska känna delaktighet i verksamheten låter vi dem vara med och påverka och
fatta beslut efter egen förmåga. Vi ska vara lyhörda för barnens tankar och idéer och utgår
från barnens intressen när vi planerar verksamheten. Barnen uppmuntras att uttrycka sig och
att lyssna på andra. ​

Vi arbetar för att barnen ska ta ansvar för sina egna och andras tillhörigheter och värna om
förskolans inne- och utemiljö. Barnen ska uppmuntras att ta ansvar för sina egna handlingar i
olika situationer. ​För att varje barn ska utveckla sin förmåga att förstå och handla efter
demokratiska principer arbetar vi med att barnen deltar i olika former av beslutsfattande t ex
röstning, lottning, turordning och majoritetsbeslut. ​
 
Barnen ges stora möjligheter till samarbete oavsett var vi är, i skogen, på ängen, på gården
eller inne. Vi betonar att det är viktigt att hjälpas åt och att behandla alla jämlikt oavsett kön,
bakgrund eller utseende. ​I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är.
Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna
handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt
ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den
pedagogiska verksamheten.​ ​
 
Vi vill ge möjlighet till olika sorters lek. Leken är ett av barnens viktigaste uttryckssätt och
möjlighet att bearbeta och reflektera över händelser i vardagen. Leken stimulerar även
barnens sociala färdigheter. Genom att ge långa sammanhängande stunder av lek, skapar vi
grunder för att kunna samarbeta och stärka barnens identitet. ​​ I naturen får barnen många
möjligheter att träna och vidga sina begrepp. Där tillfredsställs även barnens behov av
spänning, rörelse och sociala gemenskap.
 
Tillsammans med barnen är vi ledare medupptäckare, medupplevare, medagerande och
medforskare i naturen. I verksamheten ingår Friluftsfrämjandets friluftsskolor såsom, Skogsknopp, Skogsknytte, Skogsmulle, Barnskidor och Barnskridsko. De två sistnämnda är beroende av hur vintern blir.​
 

​Vi dokumenterar och presenterar barnens arbeten bland annat för att stärka deras självbild,
men också ge föräldrarna insyn i deras barns vardag och utveckling. Vi vill skapa goda
förutsättningar för att ge barnen olika möjligheter att uttrycka sig.
 
Vi vill föra öppna och förutsättningslösa resonemang med barnen, och utveckla möjliga vägar
där också små barn ska kunna göra sig hörda. ​Vi vill synliggöra vår I Ur och Skur profil i
veckobrev, dokumentation och marknadsföring via t ex sociala medier. ​Vi uppmärksammar
olika traditioner bl a; Lucia, Påsk, Midsommar, Vasaloppet, Samernas Nationaldag och
Födelsedagar. ​​

De dagliga samlingarna är viktiga, då samtalar vi med barnen och uppmuntrar dem att
uttrycka tankar och åsikter. Genom att vi som ledare är goda förebilder och medagerande i
verksamheten, får barnen lättare att hantera konflikter, förstå rättigheter och skyldigheter,
samt ta ansvar för gemensamma regler, både enskilt och i grupp.​ Vi arbetar med skapande i
naturmaterial i alla uttrycksformer; som bild, musik, sång, dans och drama.
I naturen finns allt material på barns nivå. Naturen förändras ständigt under årstiderna och ger
barnen nya möjligheter, materialet är gratis och föränderligt. ​ När barnen är ute i naturen ges
många möjligheter att konkret få uppleva och erfara begreppen tal, mätning och form samt
öka sin förmåga att orientera sig i tid och rum. De utvecklar sin förmåga att upptäcka och
använda matematik i meningsfulla sammanhang.​